CEANT DRAWS HUGE CROWDS IN GRESSIER AND LEOGANE

November 10, 2010

Presidential candidate Jean-Henry Ceant was featured at two massive campaign rallies held in Gressier and Leogane.   Gressier saw more than 5,000 enthusiastic supporters cheering their candidate while Leogane saw more than 10,000.

This flies in the face of recent false popularity polls sponsored by Chamber of Commerce President Reginald Boulos. The Boulos lies see Manigat/Baker as leading elements when, in fact, Baker commands 7 percent, while Manigat lags behind.  In truth, Ceant commands something over 42% and this will be reflected in the ballot, provided that this is truly free-and-fair.

The business community, represented by Boulos, does not want someone like Ceant in the President’s chair. They fear the reality that Ceant will insist on a legal, fair and businesslike approach to government. This would end the business community’s indifference to such minor irritants as tax and duty on imported items.

Ceant is off on a sweep of the Artibonite…St. Marc, Gonaives and beyond.

Expected crowds at Gonaives will be proof of the reality and the criminality of the Boulos Fake Polls.

In fact, MINUSTAH leaders have accepted the fact that Ceant has at least 27 – 35% in three independent polls.

Ceant is the real leader.

The false polls are set to support  a puppet government installed by Preval.

Share:

Author: `

4 thoughts on “CEANT DRAWS HUGE CROWDS IN GRESSIER AND LEOGANE

  1. I was at Gressier and there were many more than 5,000 people there. It was really amazing and, as Ceant walked with the people, they loved him. He will make a great president.

  2. I am a Foreign National with an embassy in Port-au-Prince.

    I have seen details of several real polls that show Jean-Henry Ceant as the leading candidate for the Presidency. This does not guarantee anything since Preval’s CEP and MINUSTAH may still steal another election.

    My fellow Haitians must prepare for this crime and be ready to react.

    If the elections are again stolen, as in 2005, the masses must take to the streets.

  3. Antouka, depi yon moun se avek reje lavalasyen kriminel w ap antreprann nenpot bagay, ebyen ou deja modi pou al boule nan lanfe etenel.Poukisa nou pa gade reyalite kote kriminel pou limanite tout mouvman politik apre 1986 yo mennen peyi a?

    Menmsi Ceant ta vle kache yon bagay, men laverite p ap fe bak devan kraponnay.Depi yon nonm pran pa avek Aristide , Preval, Alexis, ak tout lot moun ki te patisipe nan vann ak kraze pwyi a, ou deja kondane pou w peye plis pase sa w pa dwe. Paske, san pep la ap kriye vanjans devan Bondye. Malediksyon adwat agoch deja ranpli peyi a jouk nan bout.

    Tout politisyen Ayisyen se epidemi kolera.Plan yo se detwi lavi tout moun sou pasaj yo.Kote plan ak pwogram gouvenman yo? Depi 1804 jouk jounen jodi a, banm mafekte politisyen aloufa dola vet meriken yo ap toufounan peyi a. Blan Meriken pren yo, li mennen yo vin viv Ozetazini pou li montre koman gouvenman fonksyone, koman moun viv nan pwopte,nan sekirite, nan oganizasyon chak bouk, chak katye,chak konte, chak depatman.malgre tout sa, yo genyen yon sel lide, yon sel entansyon,yon sel konpotman depi yo pran pouvwa nan peyi a, se fe krim, divizyon, vann dwog, kidnapind, boule moun ak byen peyi ak tout moun ki ladanl.

    Jodi a, bwa a mare pou tout bon nan dengonn yo. Y ap tranble nan kanson, nan kilot yo. Yo pa konnen si pou yo monte, si pou yo desann.Kolera a, pa gen prejije, s yo tout k ap jwenn.Kolera pa rasis, li pral frape pot ni moun nwa, ni moun wouj.Bondye ap mande nou regleman.

    Le nou panse ke se yon sel kategori moun ki ta pral disparet, ebyen, pesonn jodi a pa rive gen kontwol sou trajektwa epidemi an. Akote kolera a, pral gen disantri, tibekoloz,malarya,pyan,azoumounou,lafyev jon,lafyev deng, ak tout lot maladi ke yo pouko menm dekouvri nan laboratwa. Sa a se repons monte nan lotel Montana, anbago pou retou Lavalas demokrasi dil dwog, teworis,operasyon Bagdad,boule moun tou vivan nan tout peyi a,koudeta kriminel, e latriye.

    Okenn gouvenman pa janm fe anyen pou reglemante epi edike popilasyon sou koman moun viv. Paske, tout lajan pou pwoje dlo potab, lojman sosyo,enfrastrik, devlopman agrikol, sante, edikasyon,elektrifikasyon,kominikasyon,konstriksyon, gouvenman yo vole tout resous peyi epi yo al gwosi biznis yo ak kont anbank yo nan peyi etranje, apresa, yo kenbe bol ble yo pou al mande lodbo dlo.

    men siga nou

  4. Antouka, depi yon moun se avek reje lavalasyen kriminel w ap antreprann nenpot bagay, ebyen ou deja modi pou al boule nan lanfe etenel.Poukisa nou pa gade reyalite kote kriminel pou limanite tout mouvman politik apre 1986 yo mennen peyi a?

    Menmsi Ceant ta vle kache yon bagay, men laverite p ap fe bak devan kraponnay.Depi yon nonm pran pa avek Aristide , Preval, Alexis, ak tout lot moun ki te patisipe nan vann ak kraze pwyi a, ou deja kondane pou w peye plis pase sa w pa dwe. Paske, san pep la ap kriye vanjans devan Bondye. Malediksyon adwat agoch deja ranpli peyi a jouk nan bout.

    Tout politisyen Ayisyen se epidemi kolera.Plan yo se detwi lavi tout moun sou pasaj yo.Kote plan ak pwogram gouvenman yo? Depi 1804 jouk jounen jodi a, banm mafekte politisyen aloufa dola vet meriken yo ap toufounan peyi a. Blan Meriken pren yo, li mennen yo vin viv Ozetazini pou li montre koman gouvenman fonksyone, koman moun viv nan pwopte,nan sekirite, nan oganizasyon chak bouk, chak katye,chak konte, chak depatman.malgre tout sa, yo genyen yon sel lide, yon sel entansyon,yon sel konpotman depi yo pran pouvwa nan peyi a, se fe krim, divizyon, vann dwog, kidnapind, boule moun ak byen peyi ak tout moun ki ladanl.

    Jodi a, bwa a mare pou tout bon nan dengonn yo. Y ap tranble nan kanson, nan kilot yo. Yo pa konnen si pou yo monte, si pou yo desann.Kolera a, pa gen prejije, s yo tout k ap jwenn.Kolera pa rasis, li pral frape pot ni moun nwa, ni moun wouj.Bondye ap mande nou regleman.

    Le nou panse ke se yon sel kategori moun ki ta pral disparet, ebyen, pesonn jodi a pa rive gen kontwol sou trajektwa epidemi an. Akote kolera a, pral gen disantri, tibekoloz,malarya,pyan,azoumounou,lafyev jon,lafyev deng, ak tout lot maladi ke yo pouko menm dekouvri nan laboratwa. Sa a se repons monte nan lotel Montana, anbago pou retou Lavalas demokrasi dil dwog, teworis,operasyon Bagdad,boule moun tou vivan nan tout peyi a,koudeta kriminel, e latriye.

    Okenn gouvenman pa janm fe anyen pou reglemante epi edike popilasyon sou koman moun viv. Paske, tout lajan pou pwoje dlo potab, lojman sosyo,enfrastrik, devlopman agrikol, sante, edikasyon,elektrifikasyon,kominikasyon,konstriksyon, gouvenman yo vole tout resous peyi epi yo al gwosi biznis yo ak kont anbank yo nan peyi etranje, apresa, yo kenbe bol ble yo pou al mande lodbo dlo.

    Men siga nou. oKE , KI TE m VOYE L SOU Miami Herald.

Comments are closed.